Learning mindset

Jag fortsätter så här i OS tider att skriva om mina erfarenheter av att arbeta med elitidrottare som tagit både VM och OS medaljer och vilka faktorer som krävs för att nå hela vägen. 

I förra inlägget skrev jag om meningsfullhet, och varför det behöver få vara en bas i allt som rör ett elitmindset. Nästa pusselbit är learning mindset: förmågan att skapa utveckling av varje erfarenhet.

Vad är learning mindset?

Learning mindset kan beskrivas som en vana att leta lärande i allt. Att omsätta träning, tävling, vinster och förluster till ständig strävan efter lärdomar. Att fortsätta vara nyfiken, även när du redan är väldigt bra eller när det inte går som du tänkt.

Nu är vi inne på det långsiktiga perspektivet där resan mot Olympiska spelen består av år av repetitioner, justeringar, små förbättringar, vinster, förluster och nederlag. Det är sällan en enskild tävling som avgör, utan din förmåga att fortsätta kalibrera riktning och beteenden funktionellt över tid.

Funktionell perfektion

Att ta sig hela vägen till ett OS kräver en näst intill perfektionistisk driv och relation till sitt idrottsutövande. Men perfektionistiskt driv kan vara klurigt utifrån ett inlärningsperspektiv. I litteraturen skiljer man mellan perfektionistisk strävan (strive)  som definieras av höga standards men även möjlighet till flexibilitet. Perfektionistiska bekymmer (concerns) defineras av baksidan på perfektionistisk strävan, där rädsla för misstag, självkritik skam och katastroftankar kan skapa inflexibilitet och perstationssvårigheter.   

En ganska ny metaanalys visar på koppling mellan perfektionistisk strävan och prestationsresultat medan perfektionistiska bekymmer inte kopplas till prestationshöjande egenskaper. Snarare att det skulle kunna finnas ett slags tipping point där perfektionistiska bekymmer istället minskar prestationen och är även en riskfaktor för psykisk ohälsa. 

Denna dynamik känns igen och I arbete med högpresterande elitidrottare befinner vi oss ofta här. Att skapa funktionellt perfektionistisk driv som gynnar funktionella strategier för att lära sig och utvecklas i en riktning som är fördelaktig i ett långsiktigt perspektiv är en nyckel. 

Vi behöver perfektionistiskt fokus på alla detaljer men det måste vara funktionellt. När varje pass skall optimeras, eller varje vila, sömn eller all mat, riskerar det att skapa fokus på fel saker som inte är gynnsamma för inlärning på längre sikt. 

Samtidigt tickar resultaten på. Förra veckans tävling eller match. Kombinationen av perfektionistisk strävan, och/eller perfektionistiska bekymmer och resultat kan lätt bli problematisk. Det är lätt att bli onyanserad, dömande och självkritisk. 

Strukturerade utvärderingar: ett enkelt sätt att säkra learning mindset

En metod som ofta fungerar bra för detta ändamål är att arbeta med är strukturerad debriefs. Målet nyansera prestation och skapa möjligheter för optimerad inlärning. Forskning visar också att välgjorda debriefs kan förbättra prestation i storleksordningen cirka 20–25% i snitt, men effekten beror på kvaliteten i genomförandet (tydligt syfte, bra fokus, psykologiskt tryggt klimat).

Man kan göra utvärderingar väldigt komplicerat eller enkla och applicerbara. Här är en modell som brukar funka bra. 

Strukturerad utvärdering.

1) Yttre förutsättningar (separera bort saker utanför din kontroll) 

Vilka faktorer låg utanför din kontroll? (t.ex. snöförhållanden, heat/lottning, restid, störningar, skador, materialincidenter). Poängen är inte att “skylla ifrån sig” – utan att inte blanda ihop kontroll och slump.

2) Tre aktioner du gjorde bra (oavsett resultat) 

Hitta tre saker du faktiskt genomförde med kvalitet. Exempel: startprocedur, uppvärmning, kommunikation, pacing, gameplan-disciplin, beslutsfattande i en kritisk situation.

För perfektionistiskt drivna elitidrottare kan denna punkt innebära en stor utmaning.

3) Ett konkret utvecklingsområde (välj en sak) 

Här är det lätt att vilja ta “allt”. Gör tvärtom: välj en sak som är mest värd att justera nästa vecka.

4) Tid för att stänga tävling eller match

Bestäm en tidsgräns för grubbel eller efteranalys om du så vill. Efter den tidsgränsen är matchen stängd.

Det här sättet att utvärdera har en tenderar att stötta lärandebeteenden och minska perfektionistisk oro särskilt när klimatet är psykologiskt tryggt.

Avslutande fråga

När använde du senast en strukturerad metod för att utvärdera din prestation – inte för att döma den, utan för att skapa riktning och lärande inför nästa steg?

Ref:

• Scott I. Tannenbaum & Christina P. Cerasoli (2013). Do team and individual debriefs enhance performance? A meta-analysis. Human Relations.

• Owen Williamson et al. (2024). The performance and psychological effects of goal setting in sport: A systematic review and meta-analysis. International Review of Sport and Exercise Psychology. doi:10.1080/1750984X.2022.2116723

• Andrew P. Hill et al. (2018). Multidimensional perfectionism in sport: A meta-analytical review. Sport, Exercise, and Performance Psychology, 7(3), 235–270. doi:10.1037/spy0000125

• Hyunsik Kim et al. (2025). Multidimensional perfectionism and sport performance: A systematic review and meta-analysis. International Review of Sport and Exercise Psychology. doi:10.1080/1750984X.2025.2541342

Michael L. Frazier et al. (2017). Psychological safety: A meta-analytic review and extension. Personnel Psychology.